"What fucking enviroment are you in!? Who would throw a grenade on your girlfriend in the first place!?"
Close my eyes and remember every breath every memory
Men så får man ha på sig höstkläder (de allra finaste enligt mig), halsdukar, man dricker te och varm choklad, träningen börjar också, det är perfekt att använda kängorna igen och träden är så vackra; överallt är färgerna så vackra. Ja, jag tycker om hösten. Sedan tycker jag dock att man kunde spola förbi vintern och hoppa direkt till våren.
Every time you leave you take a part of me with you
Just nu är jag verkligen jättetaggad på det! Jag vill, jag vill, jag vill! Sedan kommer det väl inte kännas lika kul varenda gång och jag måste se vad som passar mig och se vad jag ska fortsätta med. Men jag vill pressa mig själv lite till nu, återfå lite styrka som jag tappat i sommar och så vill jag ju så gärna att min vikttrend ska vända och fortsätta neråt igen.
Idag har jag bara tagit en kort promenad. En kort är ändå bättre än ingen och dessutom hade jag inte orkat längre med min mensvärk...
The Hunger Games VMA sneak peek
_
Det mörka tornet 2: De tre blir dragna - Stephen King
Jag älskar Stephen King, dock har jag läst pinsamt få av hans böcker. Nu har jag börjat med del två i serien Det mörka tornet, och även om den är konstig och man inte förstår allt och vad den går ut på, så tycker jag om den. Det är något med hans skrivssätt som är helt trollbindande.
Why can't they remember what I'll never forget
Var det mitt fel att det blev så eller? Hade jag agerat annorlunda hade det nog inte hänt, och jag visste hela tiden att det kunde bli så. Jag är inte förvånad. Det är klart att han vill ha någon, någon som kan finnas där på ett annat sätt än vad jag kan. Först kände jag mig lite som ett andra val. Men det var ju jag som backade ur först, så kanske är jag inte det ändå. Men jag undrar lite. Och på samma gång som jag känner mig lite uppgiven, känner jag mig uppgiven för hans skull också. För att det visst inte funkade så bra.
Även om jag inte alls förstår vad jag betydde under den tiden och undrar om jag kanske blev att andra val till sist ändå. Det är dock ingenting som jag tänker ställa upp på att vara. Vilket medför att det nog bara kommer sluta, inte lyckligt men heller inte olyckligt. Bara sluta.
The Nine Lives of Chloe King: The Fallen - Liz Braswell
Nu har jag även avslutat The Fallen som är den första delen i Liz Braswells triologi om Chloe King. Runt sin sextonde födelsedag upptäcker Chloe att hon skiljer sig från andra människor; hon har kattliknande egenskaper som förbättrad syn, hörsel och till och med klor. Precis som i tv-serien slits hon mellan Alyec (Alek i serien) och Brian.
Även om storyn är sig lik tv-serien, så är de origniella karaktärerna till viss del annorlunda. Jag tycker inte lika mycket om den här Chloe. Här tycker hon det är spännande att träffa både Alyec och Brian och är rentav ganska bitchig. Gillar dock att hon är rättså badass. I boken är inte alla lika söta och oskuldsfulla, utan det är en hel del drama karaktärerna emellan. Nine Lives skiljer sig ändå från andra böcker jag läst i liknande genre. Det känns som en väl genomtänkt och utarbetat story även om den har sina bristen. Att bokserien känns oförutsägbar är verkligen ett plus, och att jag hittills föredrar tv-serien framför boken beror förmodligen på att jag såg den före jag läste boken. Det är ju trots allt för att jag tycker så mycket om den som jag bestämde mig för att läsa böckerna.
Vampire Academy - Richelle Mead
Det är svårt att missa att Vampire Academy-serien av Richelle Mead är väldigt populär och älskas av många ungdomar. Jag förstår inte riktigt hur en så populär serie har drabbats av så hemsk framsida - har inte sett en enda version som varit fin. Hur som helst, nu tillhör även jag en av de som har läst den första boken i serien och förmodligen blir det väl fler.
Jag är inte helt överväldigad, det måste jag erkänna. Jag hittade boken i min systers bokhylla och hade det inte varit för det hade jag inte läst den. Den var inte så speciell, dock bättre än jag trodde. Jag älskar huvudpersonen Rose, Dimitri gör mig lite knäsvag, Lissa tycker jag också om och Christian är kanske den rentav bästa karaktären. Rose med sin kaxighet skiljer henne från många huvudpersoner i liknande böcker, och det gillar jag. Jag läser gärna fler böcker i serien även om jag tycker att den här genren (paranormal romance med missförstådda vampyrer) börjar bli lite uttjatad.
As the smoke clears I awaken and untangle you from me
Emptiness breaks the bottle, breaks the silence
Opiate for the Masses - Burn you down
Phoebe Tonkin
I wanna burn you down, shoot to kill, twist the blade until you feel
Den jag är osäker på är Halo av Alexandra Adornetto. Jag har läst både positiva och negativa saker om den, men framför allt ska det bli kul att läsa eftersom den är skriven av en väldigt ung australiensk författare. Hon är född 1992 och har redan givit ut flera böcker. Hittills har jag börjat hugga in i den första Chloe King-boken: The Fallen.
I can tell you why people go insane, I can show you how you could do the same
Jag tror det är därför som jag tycker att det går mycket långsammare för mig med övningskörningen än för andra. De ger sig ut i trafiken och på gatorna direkt. Kanske är de rent av bättre än mig, modigare. För under tiden tragglar jag med de små, små sakerna, sådana som kanske kommer naturligt för en del, men som jag inte kan släppa förrän de kommer perfekt för mig. Sedan, efter en mycket längre tid, många svordomar och utbrott senare, när jag känner att jag kan det, vågar jag testa där folk faktiskt kan se mig. För jag vill ju inte ge dem en chans att se mig göra fel.
När jag tänker efter handlar det här inte bara om övningskörning. Det handlar om mitt sätt att leva och min rädsla för att misslyckas. Det hela blir ju inte lättare av att jag misslyckas mer ofta än sällan.
Yeah, it's a long way down but I am closer to the clouds up here
För att jag är mer taggad inför The Hunger Games än jag varit för någon film någonsin. För att jag tycker att de flesta i casten är helt perfekta för sina karaktärer. För att Josh Hutcherson är så sjukt snygg som Peeta. Och för att jag fortfarande inte har smält historien helt och Peeta totally breaks my heart, så att säga.
So hold a hand for cover, hold a hand for cover, hold a hand for cover from harm
Imorgon är sista lediga dagen innan skolan börjar. För några dagar sedan var jag på humöret att jag ville ha varenda dag kvar ensam och ledig, bara för mig själv. Nu när de senaste dagarna innehållit storstad, övernattningar, tågresor, konsert, filmkväll, spöregn, sol och mycket skratt med vänner som jag tycker väldigt mycket om, känns det nästan tomt att jag ska spendera morgondagen ensam. Förmodligen blir det dock iväg igen snart, fast jag precis kom hem efter några timmar på ett tåg, för att avsluta sommaren med ännu lite mer underbara människor.
The Dead of Night - John Marsden
En av böckerna som jag väntar på har kommit - den andra delen i John Marsden's Tomorrow-serie. Det ska bli kul att läsa igenom hela serien den här gången, och dessutom på engelska.
Första boken heter Tomorrow when the war began/Imorgon när kriget kom. Det är en ganska lång serie som tar plats i Australien, vilket för mig gör dem ännu mer spännande. I handlingens centrum finns Ellie, som tillsammans med några vänner är ute och campar några dagar. När de kommer tillbaka hem upptäcker de att de har blivit invaderade av fienden, som man dock inte blir på det klara med vilka de är.
Eftersom att det utspelar sig under ett krig är det givet att det finns en del action, men störst vikt ligger vid karaktärerna, deras förhållanden och utveckling. Riktigt bra är de!
Well make sure to build your house brick by boring brick or the wolf's gonna blow it down
The Lying Game: 1.01 Pilot

Jag bestämde mig som sagt för att ge ABC familys nya serie The Lying Game en chans. Faktum är att första avsnittet var bättre än jag trodde att det skulle vara. Ärligt talat lät beskrivningen lite som Föräldrarfällan. Men jag gillade och tror faktiskt att det kommer att bli en rolig serie att följa. Det känns som en serie som det är väldigt lätt att tycka om; det går snabbt, är aldrig tråkigt, lite klichékänsla nästan, men samtidigt med en konstant spänning som gör att man vill veta hur det kommer gå. Så jag tänker absolut att se nästa avsnitt när det kommer också.
Pretty Little Liars: 2.10 Touched by an "a"-ngel
Pretty Little Liars är alltid otroligt bra, så det här avsnittet var inget undantag. Som vanligt riktigt spännande och efter avsnittets slut har man ännu fler frågor än man hade än innan.
Jag tycker om Jason och vill verkligen inte att han ska vara något creep. Gillar Ezra också, men ibland blir han lite tråkig så jag tycker inte alls att det gör någonting om det händer lite mellan Aria och Jason. Emily är så himla fin. Kanske är hon dock inte lika självsäker som de andra tjejerna och därför lättare att knäcka för A. Jag tyckte om att Toby var med i det här avsnittet. Han och Spencer är ett av mina favoritpar, likaså Hanna och Caleb. Hoppas att inte Caleb är borta för länge. Blev så trött på Hannas "låtsassyster" eller vad man ska kalla henne. Vill bara ta och hälla en stor hink med iskallt vatten över henne och hennes snygga kläder. Förövrigt har jag alltid tänkt att A borde vara mer än en person. Om det bara hade varit en hade den behövt några superkrafter eller nåt för att hinna med allt.
Spencer: Really?
Aria: Yeah.
Spencer: Good, because I just did it 'cause I was nervous and you're... you're really tiny! And I love you.
Aria: I love you too.
Tomorrow when the war began

Den här australienska filmen såg jag igår. För några år sedan började jag att läsa böckerna och älskade dem. Det tog dock stopp av någon anledning, kanske för att biblioteket inte hade fler böcker i serien. Nu har jag äntligen tagit upp läsningen och dessutom sett filmen som är baserad på den första boken med samma namn.
När jag läste boken den här gången såg jag den som en film eller tv-serie, tänkte ut hur vissa scener skulle se ut på tvrutan osv. Ärligt talat visste jag inte om att det fanns en film förrän igår och nu är det även tänkt att det ska bli en uppföljare. Så bara efter att ha sett skådespelarna blev jag lite tveksam till om den kunde vara lika bra som boken, men jag bestämde mig för att ge den en chans.
Och även om skådespelarna inte såg ut exakt som jag hade tänkt karakäterna, så blev jag allt annat än besviken. När man fick se dem som just de här karaktärerna blev jag helt övertygad om att de passade perfekt in i rollerna. Och filmen var riktigt bra den med, även om den inte slår boken. Faktum är att jag är jättesugen på att se den igen bara för att den var så bra. Den australienska accenten gör ju dessutom sitt för en Australienälskare som jag!
The Nine Lives of Chloe King: 1.10 Beautiful Day
För det första har den här serien blivit så mycket bättre för varje avsnitt. Jag medger att den fortfarande är lite töntig, men jag älskar den! Så att det här förmodligen var sista avsnittet känns det inte alls kul. Speciellt inte efter en sådan avslutning. Wow.
Jag vill inte säga för mycket, men det var otroligt bra. Och så sjukt många cliffhangers! Man måste ju få se fortsättningen... Och alldeles för många döda där i slutet. Jag gillar inte riktigt Brian, men han är bra för storyn. Alek var med för lite i avsnittet, det var nog det enda negativa. Plus att allting gick dåligt då, men det är ju sånt som gör det spännande. Åh vad elaka ABC Family är om det inte kommer några fler avsnitt nu.
The Nine Lives of Chloe King

Surikater

Måste bara säga att surikater är bland de coolaste djuren jag vet!
Jag har precis tittat på en jättebra film och ska nu fortsätta läsa boken till samma film. Har läst den förut men jag är en trogen omläsare. Imorgon kommer några vänner och stannar här åtminstone ett dygn. Det var alltför länge sedan jag träffade dem. Så får vi försöka att tänka på annat än skolångest nu när skolstarten närmar sig...
Are you are you coming to the tree
Jag vill inte tillbaka dit. Det började bra, så bra. Den här sommaren skulle jag ju fokusera på just det här. Jag orkade kämpa, orkade ta de där promenaderna på morgonen och orkade säga nej till sötsaker. Och jag nådde mitt första delmål. Vågen stod på de där siffrorna som jag har längtat så länge efter.
Men så finns det ju de där nackdelarna med att vara tjej. Så fort mensen kom, kom även sötsuget. Promenaderna blev lite lite kortare och jag slarvade lite lite med vad jag åt.
Och nu känner jag mig fet och äcklig och otillräcklig och värdelös som har gått upp igen. Även om det inte är hela vägen är det alldeles för mycket. Det är så sjukt orättvist hur vissa kan proppa i sig hur mycket mat som helst och vara hur lata som helst och ändå förbli smala medan man själv inte äter hälften så onyttigt och rör sig regelbundet... och ändå pendlar fram och tillbaka i vikt, oftast med negativt resultat. Jag hatar verkligen det här.
Nya serier i höst
Hart of Dixie (26 september)
The Secret Circle (15 september)
The Lying Game (15 augusti)
Are you, are you coming to the tree where I told you to run so we’d both be free
Fanmade version till låten The Hanging Tree som är med i The Hunger Games. Jag sitter och bara lyssnar på den om och om igen. Den här versionen gör verkligen texten och historian rättvisa. Så sjukt vackert!
Coming to the tree
Where they strung up a man they say murdered three
Strange things did happen here
No stranger would it be
If we met up at midnight in the hanging tree
Are you, are you
Coming to the tree
Where the dead man called out for his love to flee
Strange things did happen here
No stranger would it be
If we met up at midnight in the hanging tree
Are you, are you
Coming to the tree
Where I told you to run so we’d both be free
Strange things did happen here
No stranger would it be
If we met up at midnight in the hanging tree
Are you, are you
Coming to the tree
Wear a necklace of rope, side by side with me
Strange things did happen here
No stranger would it be
If we met up at midnight in the hanging tree
10 things I hate about you

Faktum är att jag inte sitter framför tv:n särskilt ofta - däremot är jag en total nörd när det kommer till tv-serier. Så tråkiga kvällar och regniga dagar är det mer ofta än sällan som jag kravlar ner under täcket i sängen med datorn framför mig och underhåller mig med någon bra serie.
I brist på något att titta på bestämde jag mig häromdagen för att ge 10 things I hate about you (serien) en chans. Den första och enda säsongen tog slut för ett bra tag sedan så det har bara varit att klicka fram avsnitt efter avsnitt. Och något som nästan förvånade mig är att jag gillar serien såpass mycket. Kat har alltid varit min favorit, även i filmen, för hon är helt enkelt en väldigt intressant karaktär.

Det är ganska kul när man känner igen skådespelarna som är i några andra abc family-serier som går nu. Lindsey Shaw, som spelar Kat, är ju med som Paige i Pretty Little Liars och Benjamin Stone som spelar Alek i The nine lives of Chloe King (som för tillfället är min guilty pleasure) förekommer visst i några avsnitt av 10 things I hate about you. Självklart jättesnygg och med sin underbara brittiska accent.

Yeah I know nobody knows where it comes and where it goes
Jag vill bara ha en blogg där jag är anonym. Där jag bara kan rabbla upp alla mina tankar; dumma, bra, små och stora. Så här kommer de förhoppningsvis att hamna. Om livet, drömmar, fantasier, verklighet och rädslor. Troligtvis en väldig massa verklighetsflykt också i form av böcker och serier.
Fast man får ju inte glömma bort att leva. Man kan inte tänka att när skolan är över, då börjar livet. Som varje nytt år som man försöker göra annorlunda - "Det här året ska jag njuta ordentligt av livet/börja träna/bli en ny människa." Livet är det som pågår hela tiden och man kan bara göra sitt bästa för att få ut det man vill av det.